Halikkokavlens historik

Der har blivit tradition för Angelniemen Ankkuri att årligen ordna ”Ankkurirastit” i april och Halikko-kavlen i oktober.

Halikkokavlen har utvecklats till ett varumärke för bra terräng och högklassiga kartor, krävande banor med sina gafflingar samt väl genomförda tävlingar, transporter samt god service. Halikkokavlen har bli-vit Finlands näststörsta budkavleevenemang vad gäller deltagarantalet efter Jukolakavlen.För många svenska lag avslutar Halikkobudkavlen säsongen. Under vissa år har svenskarnas andel av deltagaran-talet uppgått till en tredjedel. Segern har tre år gått till Sverige; två gånger till IFK Södertälje och en gång till Tullinge SK.

På den stora bilden syns TC år 2007, på den lilla bilden till höger ser vi målgången i Salakallio år 1990, till vänster Simo Martomaa som segrare i mål år 2000 i Ruska, Halikko.

Halikkokavlens 23-åriga historik

Ovan ett diagram över antalet deltagarlag.

Under de tio första åren 1989-98 fungerade Mikko Mannonen som tävlingsledare. Åren 1999-2008 har Heikki Paganus fungerat som tävlingsledare. Jarmo Reiman var tävlingsledare 2009-2010.

Ilkka Saramäki har 15 gånger fungerat som banläggare, övriga banläggare är: Markku Kari 1989, Risto Gustafsson 1990, Matti Mäkinen 1991, Tero Heikkilä och Mika Ruuhiala 1995, Janne Virtanen 1999, Jarmo Reiman 2000 samt Erkko och Jarkko Pyy 2006.

Till vänster ser vi Mikko Mannonen som under åren 1989-1998 fungerade som tävlingsledare posera i Kärävuori 1989, i mitten Heikki Paganus i Hajala 2001 samt till höger Markku Kari, banläggare i förs-ta Halikkobudkavlen

Kartor av utmärkt kvalitet hör till Halikkokavlen. Till varje Halikkobudkavle har en ny karta gjorts. orienterngskarta. Under de senaste åren har en av de främsta kartritarna, Jussi Silvennoinen, gjort budkavlens kartor. Uppdateringen av gamla kartor har gjorts av föreningens egna förmågor.År 1991 ritades för första gången tävlinskartan digitalt med Ocad, vilket verkligen underlättade banläggarens och tryckeriets arbete

Hela föreningens budkavle

Under hela budkavlens historia har man sprungit med 15-personers lag. Lagsammanställningen skall bestå av män, kvinnor, unga och veteraner. Som pricken på i et finns sträckor som springes samtidigt. Eftersom det är fråga om en tävling för hela klubben har man ställt upp vissa begränsningar vad gäller lagens sammanställningar. I laget måste bl.a finnas minst 4 kvinnliga deltagare.

Under de första åren hade man tre löpare på den första sträckan, men då deltagarantalet blev större fö-rändrade man denna regel så, att endast en löpare är ute på första sträckan. Respektive lag får fritt bes-tämma, vem som löper vilken sträcka, förutom på den nästsista sträckan, där löparen måste vara en kvinna. Denna regel gäller fr.o.m år 2001. Sträckorna har varit alltid tämligen korta, och man har på detta sätt skapat en budkavle med högt tempo med en sammanlagd tid på ca tre och en halv timme.

På bilden ser vi tre orienterare från Liedon Parma från de två första Halikkobudkavlarna. Liisa Veija-lainen och Raimo Jalonen (i mitten) berättar om sina ruttval i Kärävuori 1989. Till höger Juha Peltola som analyserar gafflingarna efter sin sträcka i Salakallio 1990.

Tekniken och resultaten

Tävlingens lyckliga genomförande hänger på orienteringen och på resultaten. I Halikkobudkavlen har det varit en glädje att njuta av hög kvalitet på alla områden.Gafflingarna har varit lyckade, tekniken är planerad att passa in på en budkavle som denna och resultaten har kommit i rätt tid samt varit korrekta.

Elektronisk resultatservice har tagits i bruk med Emit-stämplingen år 2000. Hemma på soffan kan intresserade följa med speakerns kommentarer live, och i kan man se andras ruttval och bommar i ”reittihärveli”. Under de senaste åren har man också använt sig av GPS-tracking. Som ansvariga för resultatgivningen under Emit-tiden har ”gururna”Risto Kivinen och Ari-Pekka Luoma med sitt stödteam fungerat.

På bilden till höger Risto Kivinen i resultattältet år 2002 i Hajala .

Att kunna använda högteknologi ute i terrängen förutsätter en bra grundteknik i TC. Tillgången till el måste vara jämn och tillräcklig. Under de senaste åren har man också behövt Internet-anslutning. Kari Hofmann och Asko Virtanen (på bilden till vänster i Halikko 1989) har ansvarat för eltillförseln och speakerns anläggningar under många år.

På många andra delområden som parkeringen, restaurangen, servicen och målgången finns många utmaningar för talkoarbetarna, ca 120-150 personer. Föreningen har alltid lyckats få både kunniga och ivriga medhjälpare till budkavlen.

Halikkobudkavlens atmosfär

Halikkobudkavlen nämns i många artiklar och Finska orienteringsförbundet har uttryckligen sagt, att denna budkavle är en av de finaste orienteringbudkavlar som ordnas i Finland. Halikkobudkavlens at-mosfär är avslappnad; orienteringen kan vara krävande men samtidigt rolig och njutningsfull.

Svenskarna firar ofta säsongavslutning i oktober i samband med Halikkobudkavlen. Vädret i oktober är inte alltid det bästa, men även ett dåligt väder försör inte atmosfären i Halikko. T.ex i Leinola öste reg-net ner och växlingsområdet liknade mest lervälling. Efter tävlingen slängde sig mången orienterare i en liten damm för att skölja av sig det mesta av leran.

Speakerns roll är viktig vid skapandet av atmosfären och här har den slagfärdige Harri Laaksonen gjort speakerns arbete till en betydande del av budkavlens varumärke. Under de första åren fungerade Harri Hoffman som speaker och under 90-talet Ankkuris egna orienterare Petteri Kähäri, Markku Kaartinen och Ari Paganus.

Harri Laaksonen intervjuar vinnarlagets ankare , MS Parmas Samuli Salmenoja 2007

Första Halikkobudkavlen 1989

På bilden syns målgången i Halikko 1989. På den lilla bilden håller Ankkuris egen sångkör på att öva in Halikkobudkavlens egen sång.

Halikkokavlen hittade genast första året sin plats i den finska orienteringskulturen, för närmare 900 orienterare (59 lag) deltog i Kärävuori i Halikko centrum.

I den 15 manna stora budkavlen sprang man på de tolv första sträckorna tre man på en gång. De sista tre sträckorna sprang man normalt med en man per sträcka. På de nästsista sträckan kom Lynx Monica Boström och och Parmas Henna-Riikka Lonka i täten. Pyrintö och HS hade blivit ett par minuter efter och Hiidenkiertäjät ca 4,5 minuter.

På den ca 8 km långa ankarsträckan fanns i täten Lynx junior Jusssi Aumo, Parmas Hannu Kottonen, Pyrintös Markku Hakomäki, HS Pekka Pallaspuro samt Hiidenkiertäjäs Petri Forsman, som hade tagit in på alla ovannämnda.

På slutspurten visade sig Forsman vara starkast, och han bröt mållinjenfyra sekunder före Pallaspuro. Lynx Aumo förlorade tre sekunder till Pallaspuro. De följande lagen blevPyrintö, Parma och S-941.

I Halikkobudkavlens första vinnarlag sprang Arvo Paulin, Teemu Kemppainen, Jouni Herva, Irmeli Korpi, Päivi Laitinen, Tuula Forman, Juha Tikkala, Juha Liukkonen, Kari Sallinen, Sari Laitinen, Simo Kangasaho, Risto Wessman, Jari Tepponen, Miika Hernelahti och Petri Forsman.

På översta bilden ser vi trängsel vid sista kontrollen. På den nedre bilden ser vi Petri Forsman komma som vinnare i mål. Bakom honom skymtar Helsingin Suunnistajas Pekka Pallaspuro.

Stämningar från växelområdet i den första Halikkokavlen

Video från den första Halikkokavlen 1989 (20,6 Mt)

Halikkokavlen 1990

På bilden ser vi Ankkuris kör framföra sin sång före starten 1990

Den andra Halikkokavlen lockade 79 15-personers lag till ett blåsigt men vackert Salakallio. På den nästsista sträckan bäddade Annika Viilo från Pyrintö för en tätplacering åt Tuomo Haanpää men Hiidenkiertäjäs Sinikka Puuppo växlade enbart 16 sekunder efter. På ankarsträckan lyckades varken Haanpää eller Petri Forsman dra ifrån och avgörandet skedde först på slutrakan där Forsman lyckades dra ifrån med två sekunder och sålunda vann Hiidenkiertäjät en andra gång budkavlen.

På bilden intervjuar Harri Hoffman Petri Forsman som tre gånger lyckats avgöra budkavlen, i Salakallio 1990.

Video från den första Halikkokavlen 1989 (17,4 Mt)

Halikkokavlen 1991

På bilden Halikkokavlens start i Märynummi 1991. På den lilla bilden syns Ari Paganus och Seppo Mäkelä följa med starten.

Hiidenkiertäjät, som hade vunnit de två föregående åren, hade förlorat sitt ankare Petri Forsman till det berömda IFK Södertälje, som var budkavlens absoluta förhandsfavorit. Intresset för Halikko kavlen hade annars också stigit på andra sidan bottenviken, för nu var åtta svenska lag med. Kavlen sprangs i duggregn i Märynummis sandgropar.

Denna gång var segern ohotad ty IFK Södertäljes överlägsenhet på de sista sträckorna samt Forsman som ankare avgjorde tävlingen. Som följande sprang i mål Helsingin Suunnistajat, Paimion Rasti och Hämeenlinnan Suunnistajat.

På bilden ser vi Petri Forsman för tredje springa gången som vinnare i mål, denna gång som Södertäljes ankare.

Halikkokavlen 1992

Den fjärde Halikkokavlen sprang man i kallt och regnigt höstväder i Vaskio. Nu deltog redan 117 lag av vilka 20 var svenska.

Närmast frågade man sig i denna kavle, om något lag kommer att kunna hota Södertälje, som upplevdes som överlägset de andra lagen.

När de andra lagen satte in snabba män på de första sträckorna så valde Södertälje att sätta in elitklassens damer. Södertäljes tre första lag växlade efter första sträckan som 54.-45. över åtta minuter efter täten.

Den 13. sträckan var den första med en man/ en kvinna. Rajamäen Rykmentti växlade 2.24 före Lynx och 3.04 efter Södetälje.

Den nästsista sträckan var bara 2.5 km lång och Södertälje representerades här av dansken Allan Mogensen. Rajamäen Rykmentis Päivi Tolvanen hade ett försprång på 13 sekunder. Kai Roine fick sålunda Södertäljes Mikael Boström hack i häl. Pojkarna orienterade denna raka sträcka iakktagande varandra. Ett par kilometer från mål gjorde Roine ett avgörande fel, då han på en kort 150 m sträcka kom för långt ner på sluttningen. I slutavgörandet var Boström starkare och Södertälje knep sin andra seger i rad med 6 sekunders marginal. I den följande sekundstriden vann Tullinge SK:s Lars Lönnkqvist över Tampereen Pyrinnön Tuomo Haanpää.

På den övre bilden kommer Allan Mogensen till växling. På den nedre bilden spurtar Mikael Boström i mål som vinnare före Rajamäen Rykmentis Kaj Roine.

Video från Halikkokavlens målgång 1992 (2,8 Mt)

Halikkokavlen 1993

Halikkokavlens TC 1993 var belägen på ett naturskönt område vid havet i Angelniemi på Kimitoön.

På bilden ser vi Tullinge Sks vinnarlag på slutrakan. På den lilla bilden syns Lars Lönnqvist, som sprang ankarsträckan.

Den femte Halikkokavlen samlade en stor skara med orienterare till Angelniemi, på andra sidan sundet: i tävlingen startade 130 lag. Nu kallades Halikkokavlen ”höstens Jukola”.

På nästsista sträckan ledde Tampereen Pyrintö med 33 sekunder före Tullinge SK. På ankarsträckan var den långvarige landslagslöparen Lars Lönnqvist oslagbar och sålunda gick även detta år segern till Sverige. Två minuter senare löpte Pyrintös Tuomo Haanpää in på en andra plats. Kampen om de följan-de placeringarna var hård och utföll som följer: Lynx, Helsingin Suunnistajat och Rajamäen Rykmentti.

Halikkokavlen 1994

På bilden Halikkokavlens TC 1994.

Trots duggregn var stämningen bra på den spännande Halikkokavlen 1994 i Kokkila, Toppjoki. Tävlin-gen avgjordes först på väg till den sista kontrollen, då Pargas IF:s Sören Nymalm visade sin fina höst-kondition och avgjorde tävlingen. Rajamäen Rykmentti kom in på andra plats.

Nymalm som hade vunnit finska mästerskapen i kortdistans startade tre minuter efter täten. - Efter mål-gången berättade Nymalm att han inte hade haft någon speciell taktik. - Orienteringen kändes en aning osäker, men då själva löpningen kändes bra, vågade jag dra ifrån på nästsista sträckan. - Denna seger är säkert den bästa hittills för vår förening, fortsatte Nymalm.

Budkavlen var ytterst jämn, ty fem lag kom i mål inom 18 sekunder. Nymalm var fem sekunder snabba-re än Rajamäen Rykmentis Jouni Mähönen, fyra sekunder senare kom Lynx Mikael Boström i mål och sex sekunder därefter Helsingin Suunnistajas Kimmo Liljeström.

Video från slutrakan i Halikko 1994 (14,9 Mt)

Halikkokavlen 1995

På bilden syns starten i Halikkokavlen 1995.

På bilden syns Halikkokavlens publik 1995.

Då deltagarantalet ständigt växte ändrade man reglerna så, att endast en man sprang den första sträckan i stället för tre. Sträckorna 2-5 sprang man i grupper på tre. TC befann sig nu i Sauvo kommun nära Tero Heikkiläs hemgård.

På ankarsträckan lyckades Rajamäen Rykmentis Kaj Roine hålla de övriga bakom sig och sålunda blev fjolårets silver nu ett guld. Mats Hellstadius förde Södertäljes i mål som andra lag 58 sekunder efter Rajamäki. Lynx var tredje med Mikael Boström som ankare en sekund snabbare än Esbos Janne Hartman.

Kartan där man kan zooma Kaj Roines bana.

Halikkokavlen 1996

I den sjunde Halikkokavlen som sprangs i Haannummi kom Lynx mycket starkt fram, som i flera tidigare budkavlar i Halikko hade placerat sig strax efter täten. Lynx hade nu en framskjuten placering under hela budkavlen. Toni Louhisola, medlem av juniorlandslaget höll för trycket och förde Lynx i mål som vinnare. Det hårdaste motståndet kom från föregående års vinnare Rajamäen Rykmentti. På tredje plats kom Delta. Rajamäkis Kaj Roine och Deltas Jarkko Huovila sprang förbi Louhisola, som hade startat med en minuters försprång, men i mål var dock situationen en annan, trots att Louhisola sade, att han var nära att missa den nästsista rasten.

Hemligheten bakom Lynx seger var lagets jämnhet. - Vi har inga landslagsstjärnor men våra juniorer är på toppnivå intygade lagets tränare Jukka Saramäki, som själv också sprang en sträcka. Detta år var 130 lag med av vilka 39 var svenska.

Louhisolas bana och ruttbeskrivning.

På bilden ser vi Paimion Rastis Mika Mannervesi, som förde laget in på en åttonde plats. Bilden är tagen av Salon Seudun Sanomat.

Halikkokavlen 1997

Rajamäki firar i hällregn – så löd rubriken i den lokala tidningen Salon Seudun Sanomat om Halikkokavlen. 1 Halikkokavlen 1997 i Leinola, på Rinnes hemgård, gick till historien som den absolut våtaste. Aldrig tidigare hade Halikkokavlen sprungits i så usla förhållanden. Under hela tävlingen blöttes orienterarna i ett iskallt och ihållande hällregn; över 30 millimeter. Ett annars utmärkt TC såg ut som en hopplös lervälling, då löparna anlände från en hal och halvmörk terräng till växling-sområdet. Endast löparna vågade sig ut på den leråker som utgjorde målområde. Publiken försökte följa med tävlingen från gårdsplanen som ännu var i bra skick samt från en förrådshall som var inredd till tävlingens restaurang. - Jumalauta – du får lön för det här, för mig är det bara en hobby skojade en löpare till en kameraman, detta enligt den lokala tidningens spalter.

Rajamäki och Delta bestämde takten i denna regniga budkavle.På nästsista sträckan knappade Deltas Jani Lakanen in på Rajamäkis Mika Kantola med ett par minuter, men Rajamäki höll ledningen med 28 sekunder då ankarsträckan började.

Rajamäkis ankare Marko Väisänen höll nerverna i styr och förde föreningen till sin andra seger i Halikkokavlen med 52 sekunders marginal. Miika Hernelahti sprang ankarsträckan i Deltas lag.

Budkavlen avgjordes vid ankarsträckans publikkontroll, då deltas Hernelahti fortsatte från kontrollen i helt fel riktning. Utan extra svängar skulle Hernelahti säkert ha fått ifatt Väisäsen.

På tredje plats kom Pargas IF efter en fin insats av lagets ankare Sören Nymalm, Pargas IF. Janne Sal-mi, världsmestare förde in Turun suunnistajat på följande plats. Rajamäki firade samma höst seger i 25-mannakavlen. 40 svenska lag tävlade på Leinolas leråkrar.

På bilden Rajamäen Rykmentis ankare Marko Väisänen. Bilden från ”Rastivuosi” 1977, Taini

Halikkokavlen 1998

10-års jubileumskavlen sprangs i Kimito i Kiila där man åter fick nytt deltagarrekord.Nu deltog 154 lag av vilka 48 lag kom från Sverige

Delta hade samma höst redan vunnit 25-manna och takten bara fortsatte. Laget ville upprepa Rajamäkis bravad och vinna båda budkavlarna. Delta anlände till Halikko med hela 6 lag, och 25-manna ankaret Miika Hernelahti kände sig osäker inför tävlingen, men trots detta lyckades han gå förbi Rajamäki på den nästsista sträckan och hade därför bäddat väl för ankaret Jani Lakanen. Rajamäkis Marko Väisänen kämpade hårt i början men sedan gjorde Väisänen först ett fel på publikkontrollen och föll sedan till en åttonde plats.

Jani Lakanens nerver höll och Deltas seger var slutligen klar, skillnaden till Kalevan Rasti på andra plats blev tre och en halv minut och till trean Turun suunnistajat över fyra minuter.

På bilden hissas Jani Lakanen av sina lagkamrater i 1998 års Halokkokavle. Bilden är från ”Rastivuo-si” 1998, Kari Sallinen

Halikkokavlen 1999

Västnylands stolthet Delta visade igen sin skicklighet och höga nivå i 1999 års Halikkokavle i Mä-rynummi, Häävälä. Delta som också hade vunnit kavlen föregående år fick också nu orsak att fira då ankaret Miika Hernelahti sprang i mål som förste man.

Delta fanns med i tätklungan under hela budkavlen, men först på den näst sista sträckan drog Sami Hämälistö ifrån och fick upp ett försprång på 1.5 minuter och bäddade sålunda väl för Hernelahti på slutsträckan. Hernelahdis nerver höll väl och han lyckades hålla IFK Lidingö bakom sig med 38 sekunder. Som ankare i Lidingölaget sprang Johan Näsman, som en vecka tidigare hade fört Lidingö till seger i 25-manna. Vid halva sträckan hade Näsman knappat in på Hernelahti, men denne orkade tro på sig själv och förde Delta till seger. - Jag missade litet på den långa sträckan och på en åker såg jag Näsman bakom mig. Jag försökte dock springa lugnt och koncentrerat och anade att en halv minuts försprång skulle räcka till seger, berättade Hernelahti i mål. Näsman hade sett Hernelahti tre gånger men inte helt fått ifatt honom. På tredje plats placerade sig Espoon Suunta.

Halikkokavlen 2000

På den stora bilden ser vi löparna vänta på start. På de små bilderna ankarlöparna i de fyra bästa la-gen; Kalevan Rastis Simo Martomaaa, Paimion Rastis Juuso Lindeqvist, Espoon Suuntas Juha-Ville Ketolainen och Rajamäen Rykmentis Marko Väisänen. .

Precis som i Jukolakavlen i Joensuu övergick man också i Halikko till att använda Emit-stämpling år 2000. Under ledning av Ari-Pekka Luoma och Risto Kivinen kunde man utan minsta problem genomfö-ra resultatservicen enligt ny modell. Stora skaror med personer som kontrollerar stämplingarna kunde nu överföras till andra uppgifter.

Halikkokavlen år 2000 i Ruska by hade ett litet och angenämt TC, och några större överraskningar bjöd inte tävlingen på. Att Kalevan Rasti skulle vinna kunde man vänta sig på basen av de föregående place-ringarna (4. och 2.) . Paimion Rasti uppnådde nu sin finaste placering i Halikko då Juuso Lindeqvist förde sin lag in på en andra placering. De följande placeringarna intogs av Espoon Suunta, Rajamäen Rykmentti, Delta och Turun Suunnistajat som alla under många år har figurerat i Halikkotäten.

Halikkokavlen 2001

På den lilla bilden till vänster ser vi Kalevan Rastis Johanna Asklöf och till höger Tampereen Pyrintös Satu Vesalainen vid den 14. sträckans publikkontroll. På den lilla bilden uppe till höger intervjuar Ari Paganus vinnarlagets manager Börje Vartiainen.

Kalevan Rasti gav ingen möjlighet åt de övriga lagen då de förnyade sin seger i Hajala. Kampen höll dock i sig till den nästsista sträckan då Johanna Asklöf avgjorde tävlingen med fem minuters marginal . Simo Martomaa fick på ankarsträckan i lugn och ro föra laget till seger. Pyrintös Elmeri Vähänen hota-de Deltas Jonne Lakanen, men efter publikkontrollen smet Jonne iväg. Publiken kunde med hjälp av två publikkontroller noggrant följa med tävlingen. Detta var möjligt utan att behöva pruta på orienterin-gens kvalitet, ty TC befann sig mitt i tävlingsterrängen. Tävlingen sprangs i en ytterst orörd natur då den senaste tävlingen här hade ordnats på 70-talet med en grundkarta.

Halikkokavlen 2002

År 2002 i Hajala, Paturi hölls tävlingen på mycket hårt underlag d.v.s på ett område, där man höll på att slutföra ett motorvägsbygge. Vädrets makter var dock ej på arrangörernas och löparnas sida. Det hade snöat en vecka tidigare och tävlingen gick av stapeln i en snöigt terräng. Svenskarna hade tagit i beak-tande den snöiga terrängen via internet och hade tagit med skidorna för att kunna värma upp!!

Den nästan färdiga motorvägen mellan Åbo fungerade som unik parkeringsplats under två Halikko-budkavlar 2002-2003.

Kalevan Rastis förnyade seger överraskade ingen, ej heller Pyrintös tredje plats, för KR hade varit tredje på 25-manna och Pyrintö andra medan Rastivarsat andra plats i Halikko säkert överraskade alla. Som ankare sprang Maxim Davidov, som senare skulle övergå till arrangörsföreningen Angelniemen Ankku-ri.

Den första snön i oktober överraskade arrangörerna 2002 . Veckan före budkavlen fanns 10-15 cm snö i terrängen. Under själva tävlingen fanns snö kvar men den störde ej tävlingen. Segern gick för tredje året i rad till Kalevan Rasti, där Simo Martomaa (lilla bilden) åter en gång fick agera ankare. År 2006 hade Matomaa likaså glädjen att föra sitt lag till seger.

Halikkokavlen 2003

Kalevan Rasti knep för fjärde gången i rad segern.

Kalevan Rasti härskade med järnhand över budkavlen 2003 som likaså hölls på den halvfärdiga motor-vägen, i Kankareenjärvi, ca en kilometer öster om TC år 2002. Leksands OK från Sverige sprang i mål tre och en halv minuter efter segraren.

Åtminstone Simo Martomaa har tagit ut all glädje av Kalevan Rastis segrar. Den erfarna löparen har som ankare fört laget till seger i alla Halikko kavlar KR har vunnit. Avgörandet var lätt för KR drog i ett tidigt skede upp ledningen. Vid starten hade Martomaa ett försprång på tre minuter. - I början hade jag litet svårigheter och jag missade andra kontrollen med ca en minut. Slutet löpte problemfritt, förklarade Martomaa. I denna budkavle löpte 40 svenska lag.

Här syns Rajamäen Rykmentis Tuomas Tervo och Tampereen Pyrintös Sami Vähänen vid varvnings-kontrollen som var placerad i TC. Ställningen var den samma vid växlingen, med en tidsskillnaad på tre sekunder.

Halikkokavlen 2004

Lynx bröd Kalevan Rastis rad av segrar.

I Halikkokavlen i Salakallio år 2004 utgick Lynx med seger. I laget sprang Tuomas Niemi, Ville Sund-berg, Juuso Kujanpää, Niklas Saramäki, Felix Gottberg, Teija Kujanpää, Aino Leskinen, Anne-Mari Mannila, Jukka Saramäki, Juuso Metsälä, Rauno Ratilainen, Ville Koponen, Aleksi Leskinen, Karoliina Sundberg, Roman Ryapolov. På den lilla bilden gratulerar Kalevan Rastis ankare Antti Harju Lynxin ankare Roman Ryapolov efter en hård kamp.

År 2004 hade var TC på samma plats som under den andra budkavlen år 1990. I Sverige skrev man bl.a följande: Tävlingscentrum var bra upplagt med korta avstånd till allt. Till exempel var det bara 10 meter från bussavstigning till sittplats vid upploppet. Dusch, toaletter, varvningskontroller, vindskyddsplatser och marka låg också alla inom mycket korta avstånd på den stora grusplanen som TC utgjordes av. Som vanligt när svenskarna åker över till Halikko handlar det vid ankomsten till tävlingscentrum om att hamstra ol-utrustning då de finska sportförsäljarna säljer ut årets modeller inför nästa orienteringsår. Priserna ligger uppskattningsvis 20% under normala svenska priser, åtminstone på skor.

Halikkokavlen 2005

Delta upp från bottnen till ledningen – så löd rubriken i lokaltidningen efter Halikkobudkavlen 2005.

Hotet om diskvalificering förbryllade orienteringsfolket i Halikko år 2005 i Salo, Lakianummi. Deltas tävling höll på att sluta illa på den tredje etappen då en av lagets löpare råddade i växlingen. Hon skickade i väg följande innan hon hade stämplat i mål och hot om diskvalificering var överhängande Domarna hamnade i en knepig situation, men lösningen hittades i regelboken, där det sägs, att det bör finnas en skärm vid målet. Då en sådan saknades beslöt domarna, att Delta inte kan diskvalificeras. Då man utgick ifrån att Deltas diskning var så gott som säker följde man under tävlingen främst Kalevan Rastis kamp med de övriga lagen. Delta ”återkomst” bland tätlagen överraskade alla. Leksand förstod på intet sätt, att Deltas agerande hade fått godkänt. Lagets representanter förde en lång och ingående diskussion med tävlingsjuryn och arrangörerna.

Halikkokavlen 2005 fungerade som en ”Förjukola”och vi ser här de fem främsta lagens aankare från vänster Deltas Valentin Novikov, Leksands OK:n Kalle Dalin, Kalevan Rastis Antti Harju, Vehkalah-den Veikkos Tero Föhr och Lynx Roman Ryapolov.

Halikkokavlen 2006

Här de tre ledande lagen i budkavlen 2006; Kalevan Rasti, Vehkalahden Veikot och MS Parma. På bilden till vänster syns Vehkalahdis Tero Föhr och Kalevan Rastis Simo Martomaa. Till höger MS Parmas Öystein Kristiansen som intervjuas av Johan Balck.

Efter två års paus utgick Kalevan Rasti igen med segern, den femte för Joensuulaget.

Vinnarlaget fanns hela tiden med i tätklungan i den 18. Halikkokavlen, ty efter en femte placering på första sträckan steg laget upp i ledninen och behöll sin placering till mål. På den femte sträckan stod det röd-svarta laget för en verklig uppvisning, då alla tre löparna Petri Vainio,Hannu Airila och Antti Harju växlade i täten.

Kalevan Rastin hotades främst av Vehkalahden Veikot, som samma år hade vunnit Jukolakavlen. På ankarsträckan startade KR.s Simo Martomaa en och en halv minuter före Tero Föhr, ett försprång som växte till två och en halv minuter. – Jag bommade sista kontrollen med en minut, och det var tillräckligt för att tappa Martomaa ur sikte konstaterade Salo-Jukolas hjälte Tero Föhr.

Halikkokavlen 2007

MS Parma lyckades nu uppnå det som de försökt så länge nämligen vinna en stor orienteringsbudkavle. Segern kom på ett så övertygande sätt att alla spekulationer var onödiga. Budkavlens öppnare Petteri Muukkonen sprang ifrån redan i början på första sträckan och kunde i egen hög majestet springa sträckan till slut och växla som första man. Muukkonens pangöppning inspirerade det övriga laget som lyckades hålla tätplaceringen under hela budkavlen. Största motståndet kom från Kalevan Rasti som ju vunnit flera Halikkokavlar.

KR gav spänning åt tävlingen genom att hela tiden hänga nära efter, dock ej alldeles i hälarna på vinnar-laget. Vid den sista växlingen var skillnaden bara 55 sekunder och många trodde, att Kalevan Rastis Miika Hernelahti skulle få fatt MS Parmas Samuli Salmenoja. Men Samuli var i toppform och överras-kade glatt sina lagkamrater med att springa i mål som vinnare 29 sekunder före Kalevan Rasti. På tredje plats placerade sig Paimion Rasti.

Detta var den första Halikkokavlen där man använde sig av GPS, dock enbart på de två sista etapperna p.g.a gafflingarna. Det var tränsel vid screenen då man med spänning följde med tätens framfart.

På bilden till vänster Tampereen Pyrintös trio Hannu Saarijärvi, Jarkko Huovila och Timo Saarinen på väg mot växling efter den femte sträckan i Halikkokavlen 2007. På bilden till höger Paimion Rastis an-kare Markus Lindeqvist i mål. Slutresultatet var följande:i 1. MS Parma, 2. Kalevan Rasti, 3. Paimion Rasti, 4. OK Orinet, 5. Tampereen Pyrintö ja 6. Lynx. På den lilla bilden ser vi själva målet.

Halikkobudkavlen 2008

Under rubriken ”Pyrintös guldjakt är till ända” skrev Salon Seudun Sanomat om den 20. budkavlens vinnare.Tampereen Pyrintö fick äntligen sin eftertraktade vinst i Halikkobudkavlen 2008, då lagets ankare Jarkko Huovila förde sitt lag som vinnare i mål två minuter före fjolårssegraren MS Parma. Lagledaren Sami Takaluoma ansåg att lagets sammansättning var orsaken till vinsten. Tidigare år har inte alla orkat delta i denna budkavle och då har laget inte varit fulländat. Taktiken fungerade också bra denna gång, fortsatte Takaluoma. Löpordningen var som sådan: på första sträckan sprang Timo Saarinen, en mycket skicklig orienterare, och som ankare sprang den bästa i hela laget, Jarkko Huovila, som i år stod till förfogande. På den nästsista sträckan sprang Riina Kuuselo. Det kan för oss också ses som en fördel att budkavlen belönar föreningar som har starka seniorer, kanske ibland t.o.m för mycket. Till slut konstaterar Takaluoma, att laget denna gång klarade sig undan stora tabbar.

Tampereen Pyrintö: Timo Saarinen, Denis Grishman, Ari Anjala, Tuomo Haanpää, Pekka Kerkola, Emmi Mähönen, Keijo Viilo, Saila Kinni, Anni-Maija Fincke, Mikko Heinämäki, Jarkko Laine, Elmeri Vähänen, Pekka Itävuo, Riina Kuuselo och Jarkko Huovila.

Pyrintö ledde budkavlen nästan hela tiden förutom under första etappen (38 sekunder efter ledningen) och under den sista massetappen då Vehkalahden Veikot och MS Parma fick en ledning på åtta sekunder.

På de nästsista etappen drog Kuuselo upp ett försprång till såväl Parmas Johanna Pietilä som till Veklahtis Reetta Lakanen, som missade de första kontrollerna och måste ge sig. - Jag ökade på farten i nedförsbacken efter den fjärde kontrollen och Pietilä kunde inte svara på min nyck, förklarade Kuuselo.

Vid växlingen var skillnaden 2,5 minuter och Huovila hade inga problem att hålla ställningen och föra sitt lag som vinnare i mål. Min egen löpning flöt verkligen bra, sade Huovila. Jag hade inga problem, enen kändes lätta och kontrollerna var lätta att hitta. Jag försökte hålla normal tävlingsfart för då koncentrerar jag mig fullständigt och det är lätt att orientera, fortsatte Huovila.

I samband med prisutdelningen premierades också Heikki Paganus som har fungerat som tävlingsledare åren 1999-2008.

Kampen om silvret var hård. MS Parmas Samuli Salmenoja kunde påbörja ankarsträckan en minut och 20 sekunder före Veklahtis Tero Föhr. Kampen hårdnade då Föhr fick fast Salmenoja i tät buskage vid den femte kontrollen. Pojkarna hade olika gafflig men kunde se varandra ända fram till den fjärde sista kontrollen.

- Jag började då bli trött och Föhr drog ifrån. Jag blev därför mycket förvånad då jag kom till den nästsista rasten och Föhr kom dit samtidigt från motsatt håll. Jag återfick mina krfter då jag kom i nedförsbacke till den sista kontrollen. Föhrs ruttval var något långsammare och och visst var det härligt att åter få fira vid målgången.

En viss dramatik uppstod då Kalevan Rasti, som kom i mål som fjärde lag, diskvalifiserades då de under den första sträckan hade sprungit på förbjudet område.

I denna historik har man använt sig av uppgifter från Angelniemen Ankkuris 60-års festpublikation, ”Rastivuosi”-böckerna 1989-2001, Salon Seudun Sanomasoch Turun Sanomas tidningsartiklar.

Bilderna är tagna av Ilkka Saarimäki, Antti Paavola, Jukka Salo, Salon Seudun Sanomat och Rasti-vuosi böckerna 1989-2001 (Taini och Sallinen)

Svensk översättning: Ann - Sofi Paganus